STUDIEVÄGLEDARBLOGGEN

Blandad information för studenter på Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet

När du vill doktorera – tips kring ansökan från Lovisa Brännstedt och Fredrik Ekengren

Summary

Tips och tankar kring ansökningsprocessen och projektbeskrivning för en doktorandtjänst i arkeologi eller antikens kultur och samhällsliv från Lovisa Brännstedt och Fredrik Ekengren vid institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet.

För att runda av den här omgången av inlägg kring doktorerandet bad jag två av institutionens forskare och lärare att svara på några samlande frågor från deras perspektiv. För de andra konversationerna med doktorander och nyblivna doktorer se tidigare inlägg under sommaren 2022.

Lovisa Brännstedt är doktor i antikens kultur och samhällsliv och nu forskare vid institutionen där hon även undervisar och handleder masterstudenter. Hon har en rejäl ansökningsvana eftersom forskning främst finansieras genom projektanslag. Fredrik Ekengren doktor i arkeologi och lektor vid institutionen där han också är studierektor och handleder inte bara masterstudenter utan också doktorander. De undervisar ihop och svarade på mina frågor ihop, så nedan är det deras gemensamma kunskap vi får ta del av.

Ifall du går i ansökningstankar är det här en bra plats att göra avstamp och även om det inte är en uttömmande lista är det mesta på den allmängiltigt för de flesta sorters ansökningar, inte bara för doktorandtjänster.

 

– Det är ofta studenter hittar något under sina masterstudier som de vill jobba vidare med, vad ska de tänka på då? Hur stor påverkan har masteruppsatsen på ansökningen? Finns det något sätt att göra den starkare sen den gick upp?

– Det är ofta studenter hittar något i masteruppsatsen de vill jobba vidare med. Om man vill fortsätta med samma ämne som i masteruppsatsen så är det viktigt att visa progression – att frågeställningarna, materialet, och/eller metoderna vidareutvecklas så pass att de motiverar ett större forskningsarbete. Masteruppsatsen är en stor del av ansökan och där bedöms kvalitén i förhållande till tiden det tog att slutföra den, inte bara betyget den fått. Detta för att olika institutioner har olika upplägg på masterkurserna så det är inte alltid uppsatserna är rakt jämförbara med varandra.

När det kommer till förbättringar för uppsatsen så går de inte att göra, men det går att försöka publicera artiklar baserade på uppsatsen och där rätta till det som inte blev som man ville, eller ta ställning till det ändrade forskningsläget om uppsatsen är lite äldre. Det ger också en publikation att lägga till sin meritlista och det gör skillnad för ansökan.

Prata med din handledare för masterarbetet om dina planer på att söka dig till forskningen och be om tips. Så länge det inte finns en utlysning är det inte en fråga om jäv för dem att vara till hjälp. Eftersom det är svårt att komma in på forskarutbildning är det alltid en god idé att söka alla doktorandtjänster, både inom och utom landet.

 

– Hur ska de sökande tänka kring formalia i ansökningen?

– Det är jätteviktigt att följa utlysningens krav på en ansökan, annars riskerar den att sorteras bort direkt. Håll tiden! Eftersom det är en statlig tjänst är ansökningsförfarandet mycket strikt. Se även till att din ansökan skickas till rätt utlysning, med rätt referensnummer– detta är särskilt viktigt när det finns flera tjänster utlysta i angränsande ämnen. Om du av misstag söker fel tjänst så går det inte att ”flytta” din ansökan till rätt utlysning när väl ansökningstiden gått ut. Därför är det även viktigt att ta reda på om ditt examensämne och examensinriktning verkligen matchar ämnet för den utlysta tjänsten. När det finns krav på vissa kunskaper i utlysningen är det alltid bra att visa i CV:t var i de bifogade meriterna man anser att dessa krav möts. Det är generellt sett alltid bra att underlätta så mycket som möjligt för den som läser ansökan.

På tal om läsning så är det också alltid bra att be någon man känner om korrekturläsning så inte småfel drar ner helhetsintrycket och så att texten verkar vettig.

 

– Det här med projektplan är det många som undrar över, hur är det bra att tänka där?

– Eftersom det inom humaniora är vanligast att ansöka med ett individuellt projekt (och inte som en del av ett etablerat forskningsprojekt för flera personer) kräver det en hel del förarbete. Tänk på grunderna för din frågeställning och var konkret: vad vill du göra, hur ska du göra det, varför behöver det göras och varför är just du lämpad att göra det?

Läs in dig på det aktuella forskningsfältet, så att du har en god uppfattning om dess bredd och djup, samt vilka forskningsfrågor som behöver undersökas vidare och presentera det.

Här kommer de som bedömer att titta på vad som gör ditt projekt till något nyskapande, och eftersom det är viktigt att den sökande kan börja sitt projekt direkt måste alla kunskaper och färdigheter som krävs vara på plats från början. De bedömer också och ifall det är sannolikt att projektet är genomförbart på fyra år.

Om du gör en tidsplan är det bäst att den är realistisk och inte för ambitiös, sikta lägre! Att visa en realistisk tidsplan är alltid en fördel.

Din forskningsidé kommer att bedömas men också din uppfattning om forskningsläget just nu. Det är en del av ansökningsprocessen att man redan i förväg har satt sig in i forskningen man vill jobba med och visar det. Därför är det jätteviktigt att delta i forskarseminarierna på institutionen, då får man inte bara en uppfattning om hur forskningen ser ut nu, man får också med sig hur samtalet kring forskningen förs och man lär känna forskningsmiljön på institutionen. Det är ovärderligt ifall man tänker sig en framtid inom ämnena och kan vara en hjälp vid ansökningen också.

 

– Vad kan man göra om man inte kommer in?

– Det är vanligt att söka många gånger innan man kommer in, så ta det som ett tillfälle att förbättra ansökan. Be om feedback om du inte fick den. Har du sökt på din heminstitution kan du alltid fråga folk du känner där om de kan tänka sig att ge dig några tips när jävsituationen inte gäller längre. Ansökningar kan rankas olika vid olika ansökningstillfällen, men om du söker till samma institution mer än en gång och vill söka med samma projekt var noga med att visa i din ansökan att du har tagit hänsyn till den feedback du fick förra gången. Men du ska skriva en projektplan som du vill utföra, inte en du tror att bedömarna vill läsa!

 

– Några andra råd?

– Ett avslutande tips är att inte vänta på en utlysning för att börja skissa på en ansökan, utan gör det så fort du har en idé vad du vill skriva om. Plötsligt utlyses det en extra tjänst vid institutionen, eller den där gyllene möjligheten uppenbarar sig vid ett utländskt universitet.

 

Tack Fredrik och Lovisa för att ni tog er tid!

 

10 augusti, 2022

Inlägget postades i

ALL students of the department