Hampus Olsson har doktorerat vid institutionen och lade fram sin avhandling Cultural and socio-political development in south Etruria i oktober 2021. Eftersom promoveringen bara är en gång om året fick han sin lagerkrans och ring tillsammans med Fanny Kärfve först nu (sommaren 2022).
Hampus undervisar på en sommarkurs om antiken som vi ger för första gången i år och tog sig tid att prata med mig om sina erfarenheter av att söka doktorandtjänst. På frågan hur han känner nu när allt var klart var svaret ”i förhållande till glädjen jag kände när jag fick doktorandtjänsten är det mer lättnad nu” och när Hampus berättade om turerna hans avhandling tagit förstår jag honom. Eftersom det gått ett tag sedan disputationen började jag med att fråga Hampus om hans planer för framtiden. Här är ett sammandrag av vårt samtal.
– Vad sysslar du med just nu och vad händer sen?
– Det är mycket på gång nu. Under sommaren undervisar jag på sommarkursen Antiken och idag och från september har jag en fått en forskarlektorstjänst vid Svenska institutet i Rom där jag ska jobba med ett par olika projekt. Just nu håller jag på att färdigställa en ansökan om en pilotstudie för ett fältprojekt om Blera. Där finns en stadsplatå som övergetts så det går att studera den antika staden, urbanisering och stadscentrums förflyttning. Inom tjänsten blir det också ett historiskt projekt som ska handla om identitetsskapande och det kollektiva minnet under Augustus. Det är ämnet som min avhandling skulle ha handlat om från början.
-Hur gick det till när du sökte doktorandtjänst och hur kommer det sig att du bytte avhandlingsämne?
-När jag var klar med min master hade jag turen att det utlystes fyra tjänster i antikens kultur och samhällsliv samtidigt och ingen av dem på mitt hemuniversitet (Uppsala). Så jag sökte alla fyra. Det tog ca tre månader av all ledig tid jag kunde karva ut från mitt heltidsjobb som bartender att skriva den, och många omskrivningar under vägen.
Under arbetet med min masteruppsats hade jag stött på det etruskiska prästerskap som Augustus införlivade i den romerska historieskrivningen och med det ämnet kunde jag använda mycket av den kunskap jag samlat på mig under min masteruppsats. Det skulle vara grunden för min avhandling men efter att ha jobbat med det en termin körde jag fast rejält. Jag upplevde att källorna inte skulle vara nog för en hel avhandling.
Så i samråd med min handledare bytte jag ämne till en annan del av den etruskiska historien. Jag hade jobbat med en doktorand i Uppsala som dokumenterade etruskiska gravar och i fält hade jag funderingar kring hur ett litet kulturområde påverkades av Roms expansion. Det tog lång tid att komma in i det nya ämnet och få en bild av vad som hängde ihop. Det var så mycket mer material att ta sig igenom och det har bidragit till att försena avhandlingen.
-Hur löste du det när avhandlingen behövde längre tid?
-Jag sökte stipendier och hade turen att få dem, från fakulteten, stiftelser, av Vitterhetsakademin, och av Svenska institutet i Rom. Det är rätt arbetskrävande att skriva ansökningar men kan vara värt det. Stipendievärlden i Lund och Uppsala är stor så som studerande här finns det många att ansöka om.
– Har du några tips till dem som vill försöka sig på en doktorandansökan?
– Om du hittar en nisch du är intresserad av under masteruppsatsen har du hjälp av de efterforskningarna i din ansökan. Gå på alla seminarier du kan och visa ditt intresse tidigt, det gör det lättare att ställa frågor senare. Det är den enskilt viktigaste saken du kan göra för din studietid och efter den. Sök också utanför ditt hemuniversitet och ta hjälp där du kan får den.
Att göra grävpraktik är ett annat tips. Det är svårare som antikare att få den erfarenheten under masterstudierna men det är viktigt att ha förståelse för arkeologin inför tolkningen av materialet till forskningen.
Antikens kultur och samhällsliv är ett forskningstillvänt ämne från början men glöm inte bort de moderna språken, de behövs ifall du ska forska. Nästan all forskning om etruskerna är skriven på italienska till exempel.
– Du är en aktiv del av ett nätverk inom ditt ämne också, vill du berätta om det?
– Det är ett nätverk för etruskologi, förromersk arkeologi och italiska kulturer – ett nätverk för studenter vid svenska lärosäten som har det som forskningsinriktning och meningen är att det ska fungera som en brygga mellan institutet i Rom och studenterna. Vi har diskussioner kring uppsatsämnen, textseminarier för masteruppsatser (som liknar ett slutseminarium för avhandlingar) och det är nu nationellt och har ca 20 aktiva studenter. När det dyker upp fältarbeten förmedlar vi de kontakterna också. Nätverket startades av Fredrik Tobin-Dodd som var den doktorand jag hjälpte med de etruskiska gravarna.
Tack Hampus för att du tog dig tid att svara på frågor, nu önskar vi dig lycka till med nya tjänsten i Rom!